Nyhet 06-10-2020 kl. 9.17
En del av Circwaste-projektet genomförs bland annat av projektets partner
© Pielisen Karjalan Kehittämiskeskus Oy Pikes
s. Målet med Pikes delprojekt har varit att söka och testa hållbara och lokala sätt att utnyttja sidoprodukter och avfall tillsammans med industriföretag och kommuner i Norra Karelen.
Under delprojektet genomfördes flera utredningar och de första resultaten publicerades på webbplatsen Materiaalitkiertoon.fi redan i maj i fjol (på finska).
Vänligare rivningsprocess för cirkulär ekonomi
I ett av Pikes Oy:s projekt utredde man kriterierna för upphandlat arbete på ett rivningsobjekt, Kyröntupa servicehem i Nurmes stad. I de lokala upphandlingskriterierna för rivningsprocesser hade cirkulär ekonomi aldrig tidigare betonats så kraftigt: således var det frågan om ett nytt lokalt försök. Försöket skapade värdefulla lokala erfarenheter och till följd av dessa uppdaterades stadens process för upphandlade rivningar så att den bättre främjar cirkulär ekonomi.
Av rivningsobjektets alla material kunde 90 procent återvinnas efter att betong- och tegelavfallet användes lokalt i markbyggandet. Det betong- och tegelavfall som uppstod levererades som pulver från rivningsobjekt till Ylä-Karjalan Kuljetus Oy:s område fem kilometer borta i Kotilanvaara. Där krossades betongavfallspulvret till en kornstorlek på 90 mm och dessutom togs armeringen bort. Betongkrosset utnyttjas på samma område för en plankonstruktion med miljötillstånd.
”Tidsmässigt tog rivningen inte längre än vanligtvis och enligt lönsamhetskalkylerna är metoden även ekonomiskt lönsam på större rivningsobjekt”, säger specialexperten Heidi Tanskanen från Pikes.
I pilotförsöket identifierades några utvecklingsbehov och som var kopplade till rivningen och lärdomar som kommer att utnyttjas vid kommunens egna framtida rivningsobjekt.
Metallföretagens gemensamma råvarudatabasverktyg i test
I Nurmes kommun det finns flera små metallföretag som redan länge samarbetat tätt under titeln Metallinyrkki. Målet med försöket var att skapa ett gemensamt råvarudatabas för metallföretagen med hjälp av vilken man skulle kunna följa uppgifterna om lagersaldon på metallplattor som blivit över från produktionen och dela dessa uppgifter. Att få metallplattor levererade kan ta avsevärt längre om man beställer dem från en partiaffär jämfört med om man hämtar dem från grannföretaget.
”Det testade digitala verktyget som upplevdes dock som svårt att ta i bruk. Av denna anledning uppstod det inte några fungerande kedjor mellan företagen, alltså från avfallsproducenter till avfallsutnyttjare. Försöket ökade ändå medvetenheten om cirkulär ekonomi i deltagarföretagen samt kommunikationen och samarbetet mellan dem. Samarbetet fortsätter mellan de lokala företagen via en WhatsApp-grupp”, säger Tanskanen.
Matsvinnet minskar med pedagogikens och digitaliseringens metoder
I Pikes Oy:s tredje försök började man utreda mängden matsvinn i två lokala matsalar och inverkan av information och pedagogiska metoder på minskningen av matsvinnet. I försöket utnyttjades Biovaaka Oy:s digitala app. Med hjälp av en s.k. biovåg kunde köken följa upp mängden matsvinn som uppkommer i realtid och samtidigt fick ätarna omedelbar feedback om mängden matsvinn.
I tallrikssvinnsdemonstrationen kunde man minska matsvinnet lite och öka restaurangkökens och ätarnas medvetenhet om sätt att granska och minska matsvinnet.
”Utifrån resultaten från försöket lyckades man minska tallrikssvinnet i båda matsalar under försöket. Trenden för total matsvinn är neråtgående i båda matsalar och man kan se att trenden fortfarande fortsätter. Det verkar som att man kan nå kostnadsbesparingar på båda granskade objekt under den eventuella fortsättningen på projektet”, berättar Tanskanen.
En intressant och till och med överraskande observation var att mängden matsvinn var större när det var barnens favoriträtter som serverades eftersom eleverna tog mer mat än de orkade äta.
Askan från värmeverk till nyttig användning
Under sommaren 2020 försöker Pikes ännu att utnyttja lokal, biobaserad aska från värmeverk i att bygga en skogsväg.
”I detta skede har vi gjort utredningsarbete med experter från Tapio-koncernen. Tidigare har den lokala askan hamnat till jordtippar. Utmaningen är att man lokalt endast kan få tag på små mängder aska. Det beräknas att det lönar sig att transportera aska i högst tio kilometer och att det inte är lönsamt att lagra aska i långa tider”, beskriver Tanskanen.
Det kommande försöket kommer att ge värdefull praktisk information för framtida användningsförsök med aska.
Läs mer