Nyhet 29-11-2021 kl. 13.01
Förkläden gjorda av gardiner. © Riihimäki
Cirkulär ekonomi är ett av Riihimäkis viktigaste projekt och sedan 2019 har varje skola i kommunen haft en ansvarig för cirkulär ekonomi. Läroplaner för cirkulär ekonomi har också utarbetats för låg- och högstadieskolor.
"Naturligtvis har aktiva lärare tagit upp frågan tidigare, till exempel inom miljöfostran", säger Maija Kojo, rektor för Lasitehtaan koulu.
Arbetsgruppen för cirkulär ekonomi håller på att sammanställa en checklista över ekodesign för skolor, som kommer att bidra till att hänsyn tas till cirkulär ekonomi i skolornas vardag. Till exempel instrueras barnen att släcka lamporna när de lämnar utrymmet, och klasserna övar på att sortera olika avfallsfraktioner. Hållbar konsumtion lärs också ut på temadagar, såsom gemensamma städtalkon för alla skolor och tävlingen Waste Survivors som arrangeras av Circular Relay.
"Även 5:e klassarna blir intresserade av uppgiften, när de blir guider för 1:a klassens gudbarn."
Den cirkulära ekonomin är kopplad till uppskattning av naturen, och skolorna i Riihimäki håller på att upprätta en lista över närliggande naturområden. Tillsammans övar de sig i att observera miljön och stanna upp utan att göra något speciellt. ”Bäst tycker barnen om att bara cykla in i skogen och äta vägkost när vi kommer fram. Engångsbehållare används inte och alla har sin egen kopp och dryckesflaska med sig."
Vanlig sparsamhet lär ut cirkulär ekonomi
Med barnen närmar man sig cirkulär ekonomi på en mycket praktisk nivå. "Tillsammans ska vi till exempel ta itu med den enorma mängden hittegods", säger Anja Sankari, lärare i 2:a klass och chef för cirkulär ekonomi på Eteläinen koulu (Södra skolan). Målet är att minska onödig konsumtion. "Vi håller plaggnamngivningstalkon och bytesmarknader, skickar videor av hittegods till barnens hem, och klädhängarvakter granskar korridorerna i slutet av dagen."
Att minska onödig konsumtion syns också i upphandlingar. Donerade garn och tyger används i hantverksundervisningen, läroböcker används sparsamt och hantverksmaterial beställs endast så mycket som behövs. ”Kort för högtidsdagar klipps med schabloner, vilket sparar kartong, och av kartongen knåpas och pysslas också någonting innan den återvinns", tillägger Sankari.
Viivi Mattheiszen, lärare i huslig ekonomi och chef för cirkulär ekonomi på högstadieskolan Harjunrinne, har märkt att sparsamhet verkligen får elevernas fantasi att flyga. "Gamla varor används för att fixa till nya föremål, såsom påsar gjorda av gamla jeans, braständare gjorda av äggkartonger och lyktor gjorda av glasburkar. Vi lär oss också tillsammans med våra elever att använda en kompost."
Lasitehtaan koulu (Glasfabriksskolan), som färdigställdes 1915, har i sig visat sig vara en skattkammare för den cirkulära ekonomin. "I våras städade vi upp i långa perioder av kaos och hittade så mycket användbart skolmaterial att vi inte behövde beställa nytt material under hela året", säger Kojo med tillfredsställelse. Pengarna som sparades användes till att köpa nya läroböcker till skolan.
Matte mot matsvinn!
Skolan Harjunrinne är en del av Green Flag-programmet och deltar även i det ansvariga skolmatsprojektet Varuke (matreserv). Mattheiszens 8:e klass fick som testgrupp smaka av nya typer av hållbara skolmåltider, såsom fisk-tortillas av mört. Elevernas favoriter modifierades för att få till förbättrade smakprovsportioner för hela skolan. "Många som hade undvikit vegetarisk mat blev förvånade över hur gott maten smakade!"
I Eteläinen koulu (södra skolan) får barnen väga matsvinnet i matsalen fyra gånger per år, och konkurrensen mellan klasserna gör eleverna glada. Matematik kan också användas för att konkretisera andra val, såsom vattenförbrukning. ”Barnen tyckte att det var häftigt att redan en elev sparar åtta liter vatten när de tvättar händerna, om kranen inte hålls öppen hela tiden", säger Sankari. Eleverna har också studerat hur mycket energi som sparas om de kommer till skolan på cykel istället för med bil, eller hur plastkonsumtionen minskade när skolan bytte från smörknappar till askar.
Därför är det enligt Sankari viktigt att ta upp frågor om cirkulär ekonomi i barnens vardag, eftersom det fortfarande finns mycket i vuxenvärlden som är obegripligt för dem. ”Barnen måste själva få göra, undersöka och handla!"
Enligt Viivi Mattheiszen bör den cirkulära ekonomin också införas i tonåringarnas vardag på ett jordnära sätt. "Termer som cirkulär ekonomi eller biologisk mångfald är för svåra för 13-16-åringar. Elevernas intresse väcks och upprätthålls på ett helt annat sätt, till exempel om temat tacklas med hjälp av ett enkelt spel eller om ungdomarna på annat sätt kommer till insikt om att de redan praktiserar cirkulär ekonomi genom att låna en hammare av mor- eller farföräldrarna. När allt kommer omkring känner de redan till många av de cirkulära ekonomiprojekten."
Maija Kojo är nöjd med att undervisning i cirkulär ekonomi inte längre behöver motiveras för föräldrarna. Miljöundervisningen har lyckats i Riihimäki, och många metoder följer med barnen till deras hem. Samtidigt känner barn och unga att de har möjlighet att påverka även stora saker. "Det bästa sättet att hjälpa barn med miljöångest är att tillsammans ta itu med de små sakerna i omgivningen."
Läs mer