Nyhet 19-03-2021 kl. 16.38
© Pirjo Ferin
Inom projektet CircVol, som hör till Helsingfors stads 6Aika-strategi, kartlade man hurdana biologiska strömmar, exempelvis bioavfall från industrin, som uppstår i Helsingfors. Projektet förverkligar också målen i den vägkarta för cirkulär ekonomi och delningsekonomi som Helsingfors stad publicerar i år.
Målet med den regionala biomassakartläggningen är att hitta strömmar i bioekonomin och den cirkulära ekonomin som företag kan använda som råvaror exempelvis för produktion av biogas eller anläggning av grönområden. Helsingfors stads CircVol-projekchef Heli Lehtinen fick idén från ett svenskt projekt, där man skapar en digital karttjänst för materialströmmar i Malmöregionen.
”Vårt mål var ursprungligen att göra ett kartläggningsförsök av engångsnatur för Norrbergets företagsområdets behov”, berättar Lehtinen. Företagsområdet blev försenat, men den lokala avgränsningen effektiviserade genomförandet av kartläggningen. ”När vi korsar landskapsgränserna blir det genast svårare att få information.”
Bakgrundinformationen om platser där biomassor uppstår och hanteras baserar sig på Naturresursinstitutets Biomassa-Atlas och databasen YLVA. Uppgifterna preciserades på lokal nivå. ”Vi fick viktig information om exempelvis miljötillstånd från miljöinspektörerna i grannkommunerna”, berättar Helsingfors stads projektassistent Jenna Inkinen. Statistikexperterna inom Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) kunde hjälpa till med att samla in och analysera avfallsinformation från mindre företag.
Resultaten krossar fördomarna
Inom det kartlagda området uppstår enligt datainsamlingen i projektet över 460 000 ton olika biomassor varje år. Avloppsvattenslam står för 67 000 ton och sidoströmma från skogsbruket för 58 000 ton. Mindre mängder uppstår också i form av bio- och trädgårdsavfall från hushåll samt djurgödsel.
”Den största bioströmmen var träbaserade massor, som stod för ungefär 155 780 ton”, berättar Lehtinen. Resultaten krossar fördomarna om vilka typer av biomassor det uppstår mest av i huvudstadsregionen. ”Av de träbaserade massorna var största delen vanligt byggvirke, som gick till förbränning.”
Man överraskades också av de små mängderna av sidoströmmar från livsmedelsindustrin. ”Kartläggningen baserar sig på så stora aktörer att alla har miljötillstånd, och ändå var avfallsmängderna från livsmedelsindustrin relativt små. Verksamheten är med andra ord resurseffektiv.”
Karttjänsten åskådliggör bioströmmarna
En rapport har publicerats om kartläggningens resultat, och resultaten finns också i den digitala kartapplikationen Story Map. Geodatamaterialet åskådliggör var i huvudstadsregionen olika biomassor uppstår och i vilka mängder, samt var de tas emot.
”Kartapplikationen har skapats med hjälp av projektkonsulten Ramboll Oy:s visuella verktyg, som hittills har använts för MKB-beskrivningar”, berättar Lehtinen. ”Vi funderade tillsammans på hur man skulle kunna skapa modeller för bioströmmarna, och beaktade också dataskyddet. Därför har geografisk information om gårdar inte tagits med, och endast åkrar visas på kartan.”
Tjänsten har tagits emot med stort intresse. ”Enligt användarnas respons är visualiseringen väldigt lyckad”, säger Inkinen. ”Uppgifterna i systemet är lätta att ta till sig, och kartan gör det lättare att förstå olika aktörers dynamik.”
Primärdata för företag inom cirkulär ekonomi
Helsingfors stad ser det som sin viktigaste uppgift att producera och sprida information. Biomassakartläggningen är också startskottet för fortsatta undersökningar, som företag kan göra för att kartlägga exempelvis marknader och affärspotential för olika bioströmmar.
”Kartläggningsinformationen ger många möjligheter, och härnäst kan man beräkna ekonomiska värden för bioströmmarna som råvaror”, säger Lehtinen. Bollen ligger nu hos företagen. ”Bioströmmarna ger många möjligheter.”